Vild rävunge, fotad utanför Hudiksvall, den 25 maj 2009. / Wild fox pup, photographed outside of Hudiksvall on May 25, 2009.

Imorse gick jag första morgonpromenaden med Tintin och Ruth, det var väl vid halv nio-tiden ungefär. Vi strosade den vanliga vägen bakom garaget ner mot stranden, Ruth i sin makliga lunk och Tintin studsandes som den gummiboll han är. Det har blivit stora isvallar nere vid vattenkanten av allt iskross som drivit in från havet, och Tin skulle såklart ner och undersöka. Det var ingen på stranden, så jag lät honom springa en sväng. Naturligtvis höll jag ett öga på honom, men döm min förvåning när något annat kom springande mot mig. Jag hann tänka: “Vilken STOR katt!” innan jag insåg att det inte alls var en röd katt, utan en jättefin räv i fluffig vinterpäls! Och bakom kom Tintin i full fart! Av någon anledning blev jag inte stressad, för det var som att jag såg på rävens blick att den inte var så rädd – den hade ganska stort försprång. Så när Tin var på väg att passera mig för att följa efter räven så ropade jag lugnt att han skulle stanna och sedan ett inkallningskommando. Och han kom på en gång! Så duktig kille! Jag berömde och gav en yttepytte godissmula som jag råkade ha i fickan och bad honom sen att gå fint, fortfarande okopplad. Han tittade förvisså åt det hållet som räven sprang åt, men gjorde inga tendenser att följa efter den igen.

Jag har varit väldigt orolig över hur det ska gå när Tintin får träffa får, eftersom han är så väldigt impulsiv av sig. Men nu känner jag mig lite lugnare, för jag vet att han faktiskt kan vara duktig. En flyende räv är ju inte samma sak som några frestande får, men det är fortfarande en stor retning och han klarade det galant. :)

-

This morning, I took Tintin and Ruth for the first morning walk; I’d say it was about 8:30 am or so. We walked down our usual little path behind the garage, towards the beach, Ruth strolling at her comfortable pace and Tin bouncing along as a black-and-white rubber ball. There are big banks of ice on the beach now, from all the broken ice that’s been coming in from the open sea, and Tintin was determined to go and investigate. The beach was empty, so I let him run away for a turn. Of course, I was keeping an eye on him, but imagine my surprise when a completely different creature came running towards me. I barely had time to think, “What a GIANT cat!” before I realised that it wasn’t a cat at all, but a beutiful red fox in its fluffy winter coat! And behind, in hot pursuit, was Tintin! For some reason I didn’t panic; it was almost as if I could sense that the fox wasn’t very stressed either, as it had a good head start on Tintin. So, as Tin was about to run pass me, I calmly told him to stop and gave him a recall command. And he came at once! What a good boy! I lavished him with praise and managed to find a dog treat crumble in my pocket. Then I asked him to walk close to me, still off his lead. And while he did look to where the fox had disappeared, he made no attempt to follow it.

I’ve been very worried about how Tintin will be around sheep, seeing as he’s so impulsive. But now I feel a bit calmer, because I know that he an be a good boy. A running fox isn’t the same as a glorious flock of sheep, but it’s still a big temptation and he still managed to break off the chase! :)