Förra vintern, när temperaturen kröp ner under tjugo minusgrader, tyckte hundarna inte alls att det var speciellt roligt att gå ut. Särskilt Ruth tyckte att det var väldigt jobbigt och trots värmetäcke så frös hon så fort hon stack nosen utanför dörren. Det var då jag först började fundera på Catjas fina mössor. Jag är trogen läsare av Catjas blogg, men hade liksom aldrig kommit på tanken att även en fluffig border collie kunde behöva en varm och go’ mössa. Det blev dock aldrig av att jag köpte någon, och sen kom tack och lov våren till slut. Men i år tänkte jag vara förutseende och beställa en mössa, trots att det (ännu) inte varit lika bistert kallt som förra året. Det var vid tillfället väntelista hos Catja, och då frågade jag om man kanske kunde få köpa mönstret, så att Erik kunde försöka sig på att sticka en mössa själv. Catja var snäll nog att berätta hur hon stickar, och så gav Erik sig i kast med projektet. Det blev inte precis enligt Catjas mönster, men jag tycker ändå att mössan är otroligt fin! Trots nogrannt mätande blev den en smula för tajt för Ruth, så därför har vi gett den till Tintin som har ett smalare huvud, medan husse stickar en ny till Ruth-strut.

Egentligen är Tintin vår “varmblodigaste” hund som aldrig verkar frysa, så mössan kanske inte kommer bli så utsliten – men den kan ju vara bra att ha efter att man har brottats med iskalla havsvågor… ;)

PS: Passa på att kika efter Catjas mössor i senaste numret av Härliga Hund!

-

Last winter, when the temperature crept down to more than twenty degrees below freezing, the dogs didn’t particularly enjoy going outside. Ruth especially thought that it was awful, and in spite of a warm doggy coat she shivered as soon as she stuck her little nose outside the door. That was when I started considering one of Catja‘s doggy hats. I’ve followed Catja’s blog for years, but I had never thought that a fluffy Border Collie might need a hat. However, I never got around to ordering one last year, and then spring came. But this year, I was going to be prepared and order one before the temperature turned lethal. Catja had a waiting list at that point, so I asked if perhaps I could buy the pattern, so that Erik might have a go at knitting one. Catja was kind enough to tell us how she knits the hats, and Erik started on the project. It’s not made exactly according to Catja’s instructions, but I still think that it’s lovely! Despite our careful measurements, it’s a bit too tight for Ruth, so instead we’ve given it to Tintin while Erik knits another one for Ruthie-toothy.

Tintin doesn’t really need a hat as he runs hotter than most dogs and never seems to get cold, but I thought it might come in handy when he’s been wrestling with the ice cold sea… ;)