Lite bloggtorka har det varit senaste tiden. Det blir gärna så när livet utanför datorn är fullspäckat med roligheter och höstvädret skämmer bort oss med solskensdagar. :)

Det är mycket rallylydnad nu och jag älskar det! Jag håller en nybörjarkurs för nio superduktiga ekipage. Två har redan debuterat på tävling med godkända resultat och två till debuterar imorgon och jag är stolt som en tupp! För mig blir det också två debuter imorgon, dels i nybörjarklass med Aska och så i mästarklass med Sirius. Just nu är jag faktiskt inte alls nervös, även om jag helt garanterat kommer att vara det imorgon bitti. ;) Jag har väldigt bra koll på vad som fungerar med respektive hund och vad som kan gå på tok. I Askas fall ska det bara bli roligt, för så länge jag har gott godis i fickan så är hon superduktig. Enda risken med henne är att hon blir för ivrig och bjuder på lite extra saker, men det är verkligen ett lyxproblem.

Sirius och jag har jobbat mycket med våra svaga moment. I dagsläget funkar allt under rätt förutsättningar – fast rätt förutsättningar har man ju sällan på tävling, så jag räknar inte med att det kommer att fungera där. :) Alla snurrar och svängar fungerar bra så länge jag håller koll på vilket kommando och handtecken jag ska stötta med, samt att jag ser till att vi håller lagom avstånd till skyltarna. Imorgon ska jag fokusera på att föra Sirius så bra som jag bara kan och njuta av att vi över huvud taget har tagit oss ända till mästarklassen! På förmiddagen idag tränade vi på den här kedjan:

Jag växlade mellan de olika helt om-momenten och såg till att göra dem på båda sidorna. Ställande under gång gå runt ville jag bara checka av, och det kändes jättebra! Framåtsändande till kon har Sirius fått väldigt fin förståelse för. I början ville han gärna använda konen som tasstarget, men det har vi lyckats arbeta bort. Tre steg bakåt går fint när jag har Sirius i fin position och med god kontakt – risken på tävling är att hans koncentration brister i precis fel stund eller att jag inte lyckats guida honom rätt i positionen. Stå framför, backa är skapligt bra. Jag skulle vilja få ett peppigare backande, men är nöjd med våra framsteg på några få veckors träning. Vi har även tränat stadga i stående när jag går emot honom, då han gärna vill backa något extra steg då. Snurr under gång mot föraren är precis som helt om-svängarna beroende av min handling, så där får jag se till att vara på tårna! :)

Ruth har mått väldigt bra och varit pigg och fin den senaste tiden. I samråd med veterinär har vi sänkt hennes medicindos och därmed minskar ju förstås biverkningarna också. Min älskade tonåring… jag känner sådan stor tacksamhet för varenda dag som jag väcks av Ruths svans som dunkar mot sovrumsväggen på morgonen, och det sista jag gör på kvällen är att pussa hennes nos godnatt. ♥

Förra helgen följde jag med Anna och Finn till Arvika för att kika när Finn och några andra finska lapphundar gjorde BPH-prov. Det var väldigt intressant att se. På många sätt liknade det MH, men det var rätt så gött att få glida omkring på en appellplan istället för i skogen. ;) Finn gjorde ett jättefint prov som både Anna och uppfödaren Rebecka var väldigt nöjda med!

Tintin och jag går nybörjarkurs i agility och han går verkligen från klarhet till klarhet! Jag har egentligen inga tävlingsambitioner i agilityn för i kombination med Tintins brist på självbevarelsedrift så känns det som att träning och tävling i hög fart kan innebära en stor skaderisk för honom. Sen så vet jag ju vilket otroligt engagemang och hur mycket tid som krävs för att bli duktig i en hundsport, och just nu vet jag faktiskt inte om jag har motivationen att lägga den tiden på agility. Men en ska aldrig säga aldrig… :)

Annars så njuter vi mest av hösten med svala, soliga dagar som bjuder in till långpromenader, svampplockning och fika i skogen. Tänk va, vilken lyx det är att gå upp på berget och hämta svamp som en sen kan gå hem och lägga direkt i stekpannan! Hoppas att ni som läser också har en underbar höst!

♥