Browsar arkivet för kategorin life in general

solig dejt på klubben / sunny date at the dog club

dogs, life in general, people
Comments Off on solig dejt på klubben / sunny date at the dog club

Igår hade jag och pojkarna bestämt dejt med Anna och Finn, och tanken var att ta en tur till brukshundklubben. Anna och jag brukar ha spektaktulär otur med vädret när vi träffas – om det är klarblå himmel och strålande sol när vi hörs på telefonen för att bestämma träff, då har det hunnit mulna på tills vi ses. Men nu så lovade väderleksrapporten soligt i typ fem dagar framåt, så då kunde väl inte ens vi få regn? :P Finn fick prova att hoppa ett par hinder och däcket och springa lite tunnel, och jag kollade av lite vad Tintin kom ihåg från agilitykursen i höstas. Sirius låg och solade sig under tiden, och sen tog vi en skön promenad över åkrarna och genom skogen. Ljuvliga vår! ♥

Yesterday, the boys and I had decided to meet up with Anna and Finn and take a trip to the dog club. The weather was just amazing! Finn explored the agility course and did a few jumps and the hoop, as well as the tunnel. I gave Tin a run to see how much he remembered from our agility training back in the fall. Sirius was sunbathing in the meantime, and then we all enjoyed a walk over the fields and through the woods. Lovely, lovely spring! ♥

150312_01

150312_02

150312_03

150312_04

150312_05

150312_06

150312_07

150312_08

150312_09

150312_10

150312_11

mars / march

dogs, life in general
Comments Off on mars / march

150305_01

150305_02

150305_03

150305_04

150305_05

150305_06

150305_07

150305_08

150305_09

150305_10

150305_11

150305_12

Inte sådär att jag törs tjuta, “HEJ VÅREN!” för jag vet att det kommer bakslag med snö & gråhimlar. Men ändå. Soldagarna. Vindstilla. Att vända ansiktet mot himlen och känna värmen. Jag har gillat den här vintern och gillar den fortfarande nu såhär på sluttampen, men det går inte att komma ifrån att jag är en kronisk fryslort. Det ska bli väldigt skönt om någon månad när jag kan packa undan långkalsonger och täckbyxor och skoterstövlar och säga på återseende i oktober.

I don’t quite dare to shout out, “HELLO, SPRING!” because I know that there will be setbacks of more snow and grey skies. But still. These sunny, windless days. To be able to turn my face toward the sky and feel warmth. I have liked this winter and I like it still now, towards the end. But I can’t deny the fact that I’m a chronically cold during the winter months. I can’t wait until this time next month, when I can pack up my extra warm clothes and say, “See you in October!”

tisdagstreat / tuesday treat

dogs, life in general
2 Comments

Idag hade hundarna och jag förberett oss på en ganska trist dag, pälsvård stod på schemat. Jag livade upp stämningen för mig själv genom att lyssna på en deckare på ljudbok medan jag pälspysslade, men hundarna var nog inte lika roade av det. ;) Men sen när Sirius och jag gick och hämtade posten så vände det plötsligt och blev en toppenrolig dag! I brevlådan låg ett paket från Vildhunden, vår favorit-hundbutik. Om allt går som det ska så ska vi ha ett litet samarbete med dem framöver, där vi ska få testa och recensera några av deras produkter. Dagens paket var ett litet tack för att vi vill vara med och samarbeta; både hundarna och jag blev jätteglada!

Today, the dogs and I had prepared for a rather boring day, as their grooming sessions were way overdue. I entertained myself by listening to a crime novel on audio book while working on their coats, but I don’t think the dogs were very amused by it. ;) But when Sirius and I went to fetch the post a while later, the day turned around and suddenly became fun! We found a package from our favourite online pet store in the mailbox! If all goes according to plan, we will be cooperating with this little company by testing and reviewing some of their products. Today’s package was a little thank-you for agreeing to becoming testers; the dogs and I were so excited!

150217_02

Paket! / A package!

150217_03

“Eeh, jag tror att det är till mig?” / “Um, I think that it’s for me?”

150217_04

“Ooh…”

150217_05

Alla fyra hundarna fick ett varsitt Gnawlers-ben! Tidigare har vi fått med ett som present när vi har beställt saker från Vildhunden och då har Ruth fått benet. Det var kul att se att de andra blev lika förtjusta som Ruth, även om det inte räckte riktigt lika länge för dem. ;) Sirius gjorde slut på sitt först, på kanske 15 minuter. Ruth gnagde på sitt hela tiden medan jag borstade henne, så det var nog närmare en timme.

The dogs all got a Gnawlers bone each! We’ve previously had one as a gift when I’ve ordered things from the web shop, and then I gave it to Ruth. It was fun to see that the other dogs liked it just as much as she does, even if they didn’t last quite as long for the other dogs. ;) Sirius finished his in about 15 minutes. Ruth was chewing hers all the while as I groomed her, so just under an hour.

150217_06

Mattes favoritpryl – en praktisk och snygg behållare för miljövänliga bajspåsar!
My favourite thing – a practical and cool container filled with environment-friendly poo bags!

150217_07

Och Sirius och Tintins favorit – Planet Dog Orbee Ball! / And Sirius’ and Tintin’s favourite – Planet Dog Orbee Ball!

150217_08

150217_09

150217_10

150217_11

En väldigt stryktålig boll som lyser i mörkret, flyter i vatten, är återvinningsbar och smakar fräscht av mint! Enligt Tintin är det den bästaste och finaste bollen i hela världen nånsin. ;) Om det är någon som tvekar på bollens älskvärdhet så har Tintin gjord både en gif och en filmsnutt som bevisar hur bäst den är.

A very durable ball that glows in the dark, floats, is recyclable, and tastes of mint! According to Tintin, it’s the bestest and most wonderfullest ball in the world ever. ;) If anyone should doubt the absolute wonderfulness of this ball, Tintin has prepared both a gif and a short movie clip to prove just how great it is.

150217_01

 

kreativa kvinnor & snällhet / creative women & kindness

crocheting, life in general
8 Comments

150110_kooiker_01

150110_kooiker_09

150110_kooiker_02

150110_kooiker_10

150110_kooiker_11

Bilder från ett av mina senaste virkprojekt – en hel kull med kooikervalpar!
Pictures from one of my latest crocheting projects – a whole litter of Kooiker pups!

Jag är med i massor av Facebookgrupper, men de absolut trevligaste är en virkgrupp och en nålfiltningsgrupp, som till 99% (och förmodligen ännu mer) innehåller kvinnor. Båda grupperna har en sån positiv och peppig stämning. Det finns inga dumma frågor, utan även den grönaste nybörjare möts av respekt och uppmuntran. Där finns inget förminskande, bara skaparkraft. Alla goda råd är vänliga och konstruktiva. Jag bläddrar bland inläggen i dessa grupper varje dag. Givetvis för att ämnena intresserar mig, men även för att bara få finnas på en plats, om än virtuell, helt utan hat och hån och hårda ord.

Jag vet inte hur många gånger i mitt liv jag har fått rådet att inte vara så känslig. Att inte ta åt mig, att vara lite tuffare. Men varför då? Är inte det att sträva åt fel håll? Jag tycker gott att världen kunde bli lite snällare istället. Snällhet, som populärkulturen tyvärr har förvirrat med mjäkighet. Att vara snäll innebär inte att en låter sig köras över eller behandlas illa. Det betyder att en är snäll mot andra människor, helt enkelt.

Och på tal om kreativitet och snällhet. Jag håller på att lära mig att nålfilta, vilket gör att jag inte kan låta bli att tänka på Frida, som var mycket duktig på att just nålfilta hundar. Frida, som gick bort för snart fem år sedan, bara 26 år gammal. Vi var inte speciellt nära vänner, utan kände varandra främst genom våra bloggar, men ändå har jag saknat henne så otroligt mycket den senaste tiden. Jag saknar hennes närvaro, saknar de vänliga och uppmuntrande ord som jag vet att hon skulle ha delat med sig av. Saknar att få dela den kreativa glädjen med henne. Jag menar inte att helgonförklara Frida eller så, men på många sätt så förkroppsligade hon det som jag saknar i världen – den där snällheten.

I’m a member of lots of groups on Facebook, but my favourite ones are a crocheting group and a needle felting group. The members are at least 99% women, and both groups have such a positive and encouraging atmosphere. There are no stupid questions; even the most bewildered beginner is met with respect and encouragement. There’s no belittling, only a great creative force. All advice is kind and constructive. I scroll through the posts in these groups every day. Partly because I’m interested in the subjects, but even more to simply exist in a place, if virtual, entirely without hate or scorn or hard words.

I don’t know how many times in my life I’ve been told not to be so sensitive. Not to let people get to me, to be a bit tougher. But why, though? Isn’t that to work in the wrong direction? I think that the world could well become a bit kinder, instead. Kindness, which pop culture has unfortunately confused with being a pushover. Being kind doesn’t mean that you’ll let other people use you or treat you badly. I simply means that you’re kind to other people.

And speaking of creativity and sadness. I’m learning how to needle felt, and it makes me think of my friend Frida, who was very talented needle felting dogs. Frida, who passed away almost five years ago, only twenty-six years old. We weren’t very close friends, but knew each other mainly through our blogs. Still, I’ve missed her so much recently. I miss knowing that she’s there, miss the kind and inspiring words that I know she would have given me. I miss sharing the joy of creativity with her. I’m not trying to sanctify Frida or anything like that, but in so many way she embodied that thing that I wish there was more of in the world – kindness.

fantasiumflockens 2014

dogs, life in general, people
5 Comments

Vilket år det har varit! Det här med summeringar ligger egentligen inte för mig då jag är både extremt glömsk och har en släng av perfektionism som gör att jag vill få med ALLT viktigt. Men det här året har varit så innehållsrikt att jag jag tänker göra ett försök, trots allt. :) Förvarnar om ett långt inlägg med många bilder!

RUTH

Året började inte så roligt för min älskade tant. Medan jag var bortrest så fick hon två krampanfall. Vi började medicinera och efter några justeringar av medicinen så mår hon bra. Det var en lycka att få se henne återhämta sig så fint! På sommaren fyllde hon 13 år och jag har för första gången den stora förmånen att få dela mitt liv med en tonåring! Hon blev även firad av långväga besök från England då mina kennelföräldrar, Ruths första ägare, kom och hälsade på.

140805_03

140805_12

Under året har Ruth hängt med på många tävlingar, långpromenader och utflykter. Visst märks det att hon är gammal och tempot inte är detsamma som förr, men jag upplever ändå att hon trivs med livet. ♥

140716_02

ASKA

140225_23

Glada, älskade Aska! Hon började året med att fylla 11 år i slutet på februari. Förutom lite stelhet i bakdelen (som vi hjälper med kosttillskott och massage) så märks hennes ålder inte alls, hon är lika pigg och ivrig som alltid. Häromveckan var jag inne hos veterinären för att vaccinera hela gänget mot kennelhosta. När det var Askas tur så tittade veterinären förvånat mellan Askas stamtavla och den studsande fluffbollen på golvet. “…är du säker på att det är rätt hund?” frågade veterinären. “Hon ser inte ut att vara snart tolv år!”

På sensommaren fick jag för mig att träna lite rallylydnad med Aska och hon var så peppig och duktig att jag spontant anmälde henne till fyra starter i nybörjarklass på samma helg. Och vilken debut hon gjorde! På tre raka starter tog hon sin RLD N-titel på 100-100-99 poäng och tre klassvinster! Jag blev helt mållös och det kom nog en och annan glädjetår också, bästa Aska!

141005_01

Utöver tävlandet så har Aska, precis som Ruth, njutit av livet som aktiv pensionär med promenader, bus och bad. ♥

140805_20

140819_09

SIRIUS

140529_07

Åh, Sirius… Vilket år vi har haft! I juli fyllde han 10 år och jag kunde knappt förstå att så lång tid gått sedan den där torsdagen då jag höll honom i min hand för allra första gången. Det här blev året då vi vågade, där jag släppte lite på prestationsångesten och chansade lite. Något jag verkligen inte ångrar! Jag som tidigare bestämt hävdad att jag inte är någon tävlingsmänniska, får nog dra tillbaka det påståendet. Vi började tävlingssäsongen med en RLD F-titel efter två 100-poängare i Forshaga och Kil. Sedan fortsatte vi att träna högerhandling med stor beslutsamhet, trots att Sirius många gånger tittade på mig som att jag blivit helt tokig. ;)

140728_01

I slutet på augusti vågade vi oss på att starta i avancerad klass, och även om det inte blev några superpoäng så fick vi RLD A på tre starter (86, 76, 92 poäng). Sedan hade jag tänkt vänta med start i mästarklass till 2015, men efter att ha gått igenom momenten i mästarklass lite mer ingående så insåg jag att vi kunde det mesta. Så vad tusan, vi provade! Första två starterna gav 87 och 90 poäng, mycket bättre än jag vågat tro! Sedan blev det inte tillfälle för någon mer start förrän på Stockholm Hundmässa. Och hur det gick vet ni ju redan – jag fick åka hem med en mästarhund!

141229_01

Kanske är det en bagatell för många, men för mig är det stort! Jag har alltid tvekat, inte riktigt vågat, inte tagit för mig eller trott på mig själv. Men med Sirius vid min sida har det omöjliga plötsligt blivit möjligt, drömmar har blivit verklighet. Så det är egentligen inte titlarna eller rosetterna, utan resan från att ha varit paralyserad av skräck vid första tävlingsstarten för 2½ år sedan (då vi för övrigt diskade oss), till att kunna gå in på planen på “Stora Stockholm” och känna att det här fixar vi! Tack Sirius, för att du är så underbar, såväl på tävling som hemma i soffan. ♥

140616_04

TINTIN

140210_13

Tintin började året i skolbänken då han fick följa med mig till Hällefors där jag gick SBKs grundmodul. En bra erfarenhet för ett busigt trolludd och verkligen roligt att få egentid tillsammans. Så fort snön började smälta bort så körde vi igång med spårandet igen. Efter lite funderingar så valde jag att fokusera på viltspår, vilket Tin visade sig vara mycket duktig på!

141119_03

Fotograferat av Erik.

Vi har förstås tränat en hel del rallylydnad och efter många funderingar så valde jag att våga starta på tävling. En ny erfarenhet för mig, att starta med en hund som jag visste kunde spralla ur helt och hållet. Jag hade inga förväntningar resultatmässigt men insåg att vi behövde få komma ut och träna i tävlingsmiljöer. Vi gjorde fyra starter i nybörjarklass – alla med godkänt resultat! (76, 80, 89, 86 poäng.) Så det blev ett RLD N även för Tin.

141020_06

Fotograferat av Anna Brändström.

Rent allmänt så tycker jag att Tintin har mognat en hel del i år. Han fyllde fyra år i början på november och kanske är det så – vissa border collies behöver ett år i varje ben. Han blir bara trevligare och roligare med åldern och även om jag nog aldrig kommer att förstå honom helt och hållet så har vi kommit en bra bit på vägen i vår kommunikation. 2015 hoppas jag ska få bli Tins tävlingsår, och jag är väldigt sugen på att gå kurs med honom. Kanske ett träningsläger till sommaren? Här närmast ska vi prova på att köra lite drag tillsammans, då jag fått nya skidor i julklapp och jag tror att Tin kommer att tycka att det är jättekul. Vintervalp som han är så älskar han verkligen kylan och snön och medan vi andra huttrar så vill han helst aldrig gå in.

140118_05

Tur att han har en finsk lapphund som bästa kompis!

Annars så är han såklart världens knäppaste, gulligaste, goaste och snällaste Tin. Är så glad i den lilla tokungen! ♥

140515_07

ANNA

140529_04

Fotograferat av Erik.

2014 har verkligen varit ett hundigt och händelserikt år! :) Som sagt så får jag nog svälja mina ord om att inte vara en tävlingsmänniska – 2012 gjorde jag två tävlingsstarter, 2013 blev det tre stycken och i år så har jag startat sexton gånger! Även om det fortfarande är nervöst ibland så har det ändå blivit kul att tävla. Det beror inte minst på alla fina människor – klubbkompisar och andra hundvänner – som jag fått dela tävlingsdagarna med. Tack alla ni, ingen nämnd och ingen glömd!

Hundåret började med att Sirius och jag blev klubb- och årsmästare i rallylydnad hos Sunne BK. På årsmötet valdes jag in i styrelsen som kassör, och under året har jag hållit tre rallylydnadskurser för klubbens räkning.

I mars nåddes vi av sorgebudet att min farmor och farfars underbara schnauzer Molly fått somna in. Som vi saknar henne!

140330_17

I april blev jag moster för tredje gången, då Liv kom till oss. Det värkte lite extra i mitt hjärta för att Paulina inte fick vara med och ta emot sin lillasyster, men ljuvliga lilla Liv fick mig ändå att le och känna tacksamhet.

141229_02

I maj fick vi hälsa på Elaine och träffa hennes “förstfödda”, den rent löjligt gulliga sheltievalpen Mindy. Samma månad var vi även hundvakt åt Finn medan hans matte Anna och husse Mikael var på semester i New York. Till Tintins stora glädje och Sirius och Askas förtret. ;)

140501_13

140519_01

I juni åkte jag, Sirius och Tintin på fjällresa till Grövelsjön tillsammans med Anna och Finn, Gittan och Hateya samt Kicki och O’boy. Underbara miljöer och bra väder – längtar dit igen, så fjällvandring blir det definitivt under 2015!

140616_09

140619_17

140619_14

I juli hade vi som sagt besök av Catherine och Graham från kennel Mastamariner för att fira Ruths 13-årsdag. Sedan hade vi även en liten Mastamariner-kennelträff med några av oss tjejer som jobbat där och även har hundar från kenneln. Förutom våra tre Mastamariners så var det Matilda med Sonar, Ben och Toby, Jess med Callie och Billy, och så Camilla med Tigris. Nästa år hoppas vi att Johanna med Severus, Bailey och Charlie och Linda med Emma också kan vara med!

140805_25

I augusti fick vi sorgligt nog säga adjö till Tintins kullsyster Java, som fick somna in efter en lång tids oförklarlig sjukdom. Jag saknar dig, Java, och hoppas att du mår bättre där du är nu. ♥

140815_02

I september hälsade vi på i Hudiksvall igen och fick göra en underbar ny bekantskap i Gittans superfina valp Jozine. Vilken dunboll!

140912_27

Hösten bjöd på underbara promenader, rallyträning, viltspår, svampplockning i mängder, virkning, fotojobb för Sunne Kommun och så fick jag hålla en föreläsning om rallylydnad för hundsporteleverna på Forshagaakademin. Verkligen kul! Tintin och jag började nybörjarkurs i agility, och så var jag med Anna och Finn på BPH-prov i Arvika.

141014_01

141003_16

19 oktober hjälpte jag till att arrangera klubbmästerskap på Sunne BK. Dömde delar av rallylydnaden och tävlade även med Aska i nybörjarklass, Tintin i fortsättning och Sirius i mästare. Sirius slutade som klubbmästare i rallylydnad för andra året i rad!

141020_09

Fotograferat av Anna Brändström.

I november hade vi dubbeldop för Liv och min yngsta gudson Athos i Hudiksvall. Älskade ungar, vilken ära att få vara en del av era liv!

141104_08

141104_09

Fotograferat av Erik.

Och så kom till sist december. Jag reste till Irland för att vara med på och föreviga min kära vän Jennas bröllopsdag. Jag fick även träffa hennes 2-åriga dotter Kate för första gången.

141229_03

141229_04

Efter hemkomsten blev det Stockholmsmässan, och sedan har julfiranden följt i en hiskelig fart. Nu ser jag fram emot Nyårsafton – på dagen ska jag fotografera ett bröllop i Sunne och på kvällen blir det ett fyrverkerifritt firande med min fina flock, Anna och Mikael med Finn och så Carin och David med Signe och Lisa. Är helt säker på att det blir en toppendag!

Ja, vilket år det har varit! Tänk att jag fått dela det med fyra fantastiska hundar och så världens bästa sambo, Erik. Jag kan inte känna annat än tacksamhet och glädje och kan bara hoppas att 2015 bli lika fint!

140822_08

141003_03

blöta dagar & föreläsning i forshaga

dogs, life in general, nature, rallylydnad
1 Comment

141115_01

141115_02

141115_03

141115_04

141115_06

141115_05

141115_07

141115_08

November, jag försöker att gilla dig. Försöker njuta av det murriga och möjligheten att kura ihop sig under filtar. Men. I gengäld kunde du väl bjuda på lite mera dagsljus? Det är det värsta – blötan och kylan går an, men mörkret. Inte att mornarna blir sena och kvällarna tidiga, utan när det är så tjockmulet att det inte ens blir ljust mitt på dagen.

I alla fall. Tog mig runt på en 1½-timmes promenad med hundpojkarna, som inte brydde sig ett dyft om det klena dagsljuset. Det går ju att bada och släpa på trädgrenar ändå! Tintin tycker att det fortfarande är badsäsong och fnyser åt mig när jag frågar, “Men måste du verkligen i och blöta ner dig vid alla bryggor och bäckar?” Dum fråga egentligen, för uppenbarligen så måste han ju det. :)

141115_09

Igår hade jag den stora äran att få föreläsa om rallylydnad på HundsportGymnasiet i Forshaga. Verkligen kul att få dela med sig av sin favoritsport till intresserade och peppade ungdomar! Jag hade en liten presentation av sporten inomhus först. Sen gick vi ut och jag visade några små banor med Aska och Sirius och därefter fick alla som ville prova på med sina egna hundar. Jag fick massor av flashbacks till läsåret 2003-2004 då jag pluggade på Dressörskolan i Sollefteå. Där läste vi sex specialdressyrer (ledarhund, spår, personsök, preparatsök, skydd och bevakning) och förutom våra egna hundar så hade alla också en varsin skolhund. Det var verkligen en speciell tillvaro då hela klassen levde och andades hund & hundkunskap, och så tror jag att det är för eleverna i Forshaga också.

Flera av lärarna var också nyfikna på sporten och ställde många frågor. Ja, det var ett jättehärligt gäng som jag fick förmånen att träffa och dela ett par roliga rallytimmar med! :)

tack & hej oktober!

dogs, life in general, people, various creatures
Comments Off on tack & hej oktober!

141104_05

141104_07

141104_08

141104_09

141104_10

141104_11

141104_12

141104_06

141104_04

141104_03

141104_02

141104_01

141104_13

141104_14

Bilden ovan & de från kyrkan är fotograferade av Erik.

Oktober alltså. Full med tofsmesar och garnkreationer och blyga solskensdagar. Förra helgen döptes mitt tredje-fast-egentligen-fjärde gudbarn Athos och min systerdotter Liv uppe i Hudiksvall. Athos storebror Triton utmanade prästen med djupsinnigheter som Vem är gud? och Vaddå mörkrets makter? Menar du spöken? medan mina spagettiarmar nästankroknade under 12 kg kärlek. Är så tacksam för dessa ungar! ♥

Förra veckan blev det lite sådär hastigt & lustigt fotojobb för Sunne kommun. Dokumenterade en kulturfestival med inriktning barn & ungdom, innehållandes bland annat flera intressanta föreläsningar, finska dansare som inte helt osökt förde tankarna till bassett all sorts-lakrits, fantastisk norsk dockteater från 13 år och musikframträdande av Syntjuntan som minst sagt utmanade mina definitioner av vad som egentligen är musik.

Vissa border collies behöver få ett år i varje ben innan de är färdiga. Så sa någon, jag minns inte vem, till mig på tal om Tintin. I förrgår fyllde han fyra år och väckte mig med sin bästa hundpuss. “Är du vuxen nu?” undrade jag. “Aldrig i livet!” svarade Tintin och pussade mig igen. Tack och lov för det! Vi har tre vuxna hundar redan och det räcker bra. :D

Mössor. Ugglemössor och den första mössan nånsin till mig själv (mönster från Bautawitch, finns HÄR). Älskar den och är för en gångs skull helt nöjd med något som jag gjort. Tog till och med med den till syjuntan med tanterna i byn idag och skröt lite.

Nehej. Det här går inte – ska upp tidigt och hålla Eriks hand hos tandläkaren imorgon (läs: se till att han håller munnen öppen + skjutsa honom hem sedan pga dunderbra lugnande medel). Tandläkarskräck är inte att leka med! :)

måndag, senhöst, sandvika / monday, late autumn, sandvika

dogs, life in general, nature, various creatures
1 Comment

141020_13

141020_14

141020_18

141020_24

141020_28

141020_25

141020_21

141020_15

141020_19

141020_20

141020_26

141020_17

141020_22

141020_27

141020_23

141020_29

141020_30

 

höstdagar

dogs, life in general, nature, people, rallylydnad
3 Comments

Lite bloggtorka har det varit senaste tiden. Det blir gärna så när livet utanför datorn är fullspäckat med roligheter och höstvädret skämmer bort oss med solskensdagar. :)

141003_09

141003_07

141003_02

Det är mycket rallylydnad nu och jag älskar det! Jag håller en nybörjarkurs för nio superduktiga ekipage. Två har redan debuterat på tävling med godkända resultat och två till debuterar imorgon och jag är stolt som en tupp! För mig blir det också två debuter imorgon, dels i nybörjarklass med Aska och så i mästarklass med Sirius. Just nu är jag faktiskt inte alls nervös, även om jag helt garanterat kommer att vara det imorgon bitti. ;) Jag har väldigt bra koll på vad som fungerar med respektive hund och vad som kan gå på tok. I Askas fall ska det bara bli roligt, för så länge jag har gott godis i fickan så är hon superduktig. Enda risken med henne är att hon blir för ivrig och bjuder på lite extra saker, men det är verkligen ett lyxproblem.

Sirius och jag har jobbat mycket med våra svaga moment. I dagsläget funkar allt under rätt förutsättningar – fast rätt förutsättningar har man ju sällan på tävling, så jag räknar inte med att det kommer att fungera där. :) Alla snurrar och svängar fungerar bra så länge jag håller koll på vilket kommando och handtecken jag ska stötta med, samt att jag ser till att vi håller lagom avstånd till skyltarna. Imorgon ska jag fokusera på att föra Sirius så bra som jag bara kan och njuta av att vi över huvud taget har tagit oss ända till mästarklassen! På förmiddagen idag tränade vi på den här kedjan:

141003_01

Jag växlade mellan de olika helt om-momenten och såg till att göra dem på båda sidorna. Ställande under gång gå runt ville jag bara checka av, och det kändes jättebra! Framåtsändande till kon har Sirius fått väldigt fin förståelse för. I början ville han gärna använda konen som tasstarget, men det har vi lyckats arbeta bort. Tre steg bakåt går fint när jag har Sirius i fin position och med god kontakt – risken på tävling är att hans koncentration brister i precis fel stund eller att jag inte lyckats guida honom rätt i positionen. Stå framför, backa är skapligt bra. Jag skulle vilja få ett peppigare backande, men är nöjd med våra framsteg på några få veckors träning. Vi har även tränat stadga i stående när jag går emot honom, då han gärna vill backa något extra steg då. Snurr under gång mot föraren är precis som helt om-svängarna beroende av min handling, så där får jag se till att vara på tårna! :)

141003_08

Ruth har mått väldigt bra och varit pigg och fin den senaste tiden. I samråd med veterinär har vi sänkt hennes medicindos och därmed minskar ju förstås biverkningarna också. Min älskade tonåring… jag känner sådan stor tacksamhet för varenda dag som jag väcks av Ruths svans som dunkar mot sovrumsväggen på morgonen, och det sista jag gör på kvällen är att pussa hennes nos godnatt. ♥

Förra helgen följde jag med Anna och Finn till Arvika för att kika när Finn och några andra finska lapphundar gjorde BPH-prov. Det var väldigt intressant att se. På många sätt liknade det MH, men det var rätt så gött att få glida omkring på en appellplan istället för i skogen. ;) Finn gjorde ett jättefint prov som både Anna och uppfödaren Rebecka var väldigt nöjda med!

141003_13

141003_14

141003_15

141003_16

141003_17

Tintin och jag går nybörjarkurs i agility och han går verkligen från klarhet till klarhet! Jag har egentligen inga tävlingsambitioner i agilityn för i kombination med Tintins brist på självbevarelsedrift så känns det som att träning och tävling i hög fart kan innebära en stor skaderisk för honom. Sen så vet jag ju vilket otroligt engagemang och hur mycket tid som krävs för att bli duktig i en hundsport, och just nu vet jag faktiskt inte om jag har motivationen att lägga den tiden på agility. Men en ska aldrig säga aldrig… :)

Annars så njuter vi mest av hösten med svala, soliga dagar som bjuder in till långpromenader, svampplockning och fika i skogen. Tänk va, vilken lyx det är att gå upp på berget och hämta svamp som en sen kan gå hem och lägga direkt i stekpannan! Hoppas att ni som läser också har en underbar höst!

141003_04

141003_06

141003_05

141003_10

141003_11

141003_12

141003_03

hudiksvall ♥

crocheting, dogs, life in general, nature, people, places
Comments Off on hudiksvall ♥

140912_02

140912_05

140912_20

140912_21

140912_04

140912_07

140912_16

140912_27

140912_17

140912_09

140912_24

140912_13

140912_14

140912_15

140912_08

140912_10

140912_25

140912_28

140912_12

140912_06

140912_01

140912_18

140912_22

140912_26

140912_11

140912_19

140912_03

140912_29

140912_23

“Jag har fått så fina saker att jag nästan blir avundsjuk på mig själv!” utbrast min sexåriga systerdotter Stella efter att hon öppnat sina födelsedagspresenter. Ungefär så känner jag för min familj, mina vänner och mina hundar. Tack för att ni är så fina! ♥

“I got such wonderful things – I’m almost jealous of myself!” exclaimed my six-year-old niece Stella after opening her birthday presents. I sort of feel the same way about my family, my friends, and my dogs. Thank you for being so wonderful! ♥