Jag och Sandra åkte för att hälsa på Brad idag. Jag utan digitalkamera, eftersom “Morsan” (Malin) fick låna den igår då hennes är inlämnad för reparation. Tanken var att vi skulle träffas på kvällen och att jag då skulle få tillbaka kameran, men det blev inte så.
Så jag åkte till Brad med min analoga kamera, Sandra med både digitalkamera och filmkamera…
Jag fotade lite men ville spara filmen tills vi hittade Brad, om vi hittade Brad, så jag satt mest och fikade medan Sandra jobbade på med alla sina kameror. Fast vi hittade inte Brad… Men medan jag fikade och njöt av det helt underbara vädret och Sandra jobbade på och sprang som en galning mellan kamerorna så kom det en MÄNNISKA! Eller alltså, vi blev lite överraskade bara… kanske inte så konstigt egentligen att det kom någon, det var ju underbart väder och så… men vi har aldrig sett någon annan än oss där förut… (eller, jo, Anna med farmor och farfar var ju där en gång… fast det kanske var mormor och morfar…) Men i alla fall, människan som kom var en hane som Sandra skulle ha sagt… Och han hade kamera. Han stannade och pratade och berättade att det finns TRE ugglor!! Två honor och ute slutligen då alltså en hane. Han berättade också att det fans renar vid Moviken. Jag och Sandra blev lyriska och åkte dit direkt, vi struntade i Brad för idag och åker dit i morron istället. Vi letade som tusan i Moviken med omnejd, men hittade inga renar, bara spår från EN av dom… Vi återvänder och återupptar sökandet på onsdag…
Men lite om Frank här nu då… Han tröttnade på oss då vi bestämde oss för att parkera bilen vid en mötesplats, för att sedan gå till den väg där vi trodde att mannen i Idenor menade att vi skulle köra ner, fast det var inte plogat så det gick inte att köra… Vi trodde att det var ganska nära till vägen vi skulle in på, men det visade sig vara mycket längre än vi trodde… I alla fall, Frank beslöt sig för att lifta så att han slapp oss. Men det kom aldrig några bilar så han fick lifta i min ficka. Efter att vi gått en bit insåg jag och Sandra att vi kunde ha parkerat bilen vi masugnen, det hade varit närmare… suck! Knäppa som vi är, så vänder vi och går tillbaka till bilen fast vi nästan är framme och tänker att vi ställer bilen vi masugnen istället… Nu i efterhand undrar jag varför den inte kunde ståt kvar… jaja, på väg tillbaka blir jag trött på Franks klagande och gnällande och framförallt att han inte håller med mig om ALLT jag säger om Sandra, bara NÄSTAN allt… Så jag bestämmer mig för att lämna honom längs vägen. Sandra blir lite ledsen och vill inte lämna honom men jag hade bestämt mig! Hon säger farväl och sätter honom på snövallen, och vi fortsätter en bit till. Sen blir Sandra lite ledsen och ångrar att hon lämnade honom, så hon går tillbaka och hämtar honom… Men som tur var uppförde han sig mycket bättre efteråt. När vi kommer tillbaka till bilen så placerar Sandra honom på spaken till vindrutetorkaren, å där satt han nöjt. Tills vi nästan var hemma, eftersom vi struntade i att leta mer efter renarna idag, och Sandra ser två rådjur på en åker, jag tvärnitar, vänder bilen och parkerar. Vi springer ut med kamerorna i högsta hugg och Frank åker ner i min ficka. Sen är det full fart tills vi kommer närmare rådjuren då tog vi det lugnt, tro det eller ej. Men dom upptäcker oss och hoppar iväg fast vi var lugna och inte sa ett ord, och jag menar verkligen HOPPAR! Sista biten hem fick Frank sitta på växelspaken och sköta växlingen, det var han bra på måste jag säga…
