Jag och min storebror följde med vår pappa ut i skogen när han skulle jobba lite extra på helgen. Jag tog med mej en mellanformatskamera som jag fått låna av Lisa i klassen och tänkte prova att fota lite naturmotiv med den. Jag brukar inte ägna mej åt naturfoto så mycket, så det var intressant att knata runt i myrmarker med stövlar och stativ. Det var lite svårt och jobbigt att hitta motiv till en början eftersom jag blivit rätt åksjuk av den slingriga grusvägen vi åkte på, men den friska skogsluften gjorde susen och efter ett tag gick det väldigt bra att bli fascinerad av både mossa med småkryp och knotiga trädstammar.

(Notera att alla bilderna i detta inlägg är fotade med min digitala systemkamera. Mellanformatsbilderna kommer förhoppningsvis under nästa vecka.)

En grej som snodde mitt intresse en bra stund var ett gäng myggor som gick omkring i vad som, för dom, måste vara väldigt svårforcerad terräng. Men dom stapplade på rätt bra på bland dom små vita grenarna. Det blev rätt många bilder, men den här fastnade jag mest för…det ser ut som att han glatt tänker kasta sej ut i luften och skrika “Geronimoooo!”. Lite fint :)

Det lilla, lilla barrträdet som sticker upp sin pyttiga topp på bilden som är först i inlägget, växte på samma sten som myggorna höll till. Det var rätt otroligt att den kunnat växa så mycket som den ändå gjort, med tanke på att den stog nästan helt och hållet på sten. Den hade några äldre syskon runt sej som var mer eller mindre vissna, men den där spurtade naivt på och hoppades på det bästa. Skam den som ger sej, brukar det ju heta.

Människan är en del av naturen.

Det här är mellanformatskameran som jag fick låna - en Asahi Pentax 6×7. En riktigt imponerade sak med en vikt som fick mej att tycka att alla andra kameror jag har känns som rena leksakerna i jämförelse. Jag gillar den skarpt, men det är inte så att jag skulle vilja bära runt på den här 2,3 kilo tunga kolossen varje gång jag går ut på en fotopromenad. (Nu kom jag att tänka på att vi kommer att jobba med storformatskamera i skolan - gulp…)

Bilderna jag gjorde med den kommer förhoppningsvis att kunna redovisas här i slutet av nästa vecka eller liknande, eftersom jag inte har möjlighet att framkalla rullarna hemma. Och då är det bara att hålla tummarna för att inte alla blivit drabbade av rörelseoskärpa av rekylen från monsterspegeln som sitter i den jädra kolossen ;)

Hej Alla!

Har precis skrivit i min Blogg om vad jag tycker om Lov, känner att jag vill skriva det här oxå.

LOV= suger :(    Jag vill INTE ha lov, jag vill va i Forsa och träffa alla er, våra underbara lärare och lära mig massa nya saker.

Alla ni vet ju att jag borde ha massa saker att göra, med 4 hästar, 2 barn, hund, hus osv…. men NÄ! Får ingenting gjort. Jo jag gör saker men det är ändå inge kul…  hur ska jag få inspiration (svårt ord) till Veckans Hängning efter lovet??? Hjälp!! ;)

Fotade dagis igår… å kära nån ;)

Ville bara säga det och krama er allihopa.

Kram “morsan”

Ni har väl inte glömt att ställa tillbaka klockan en timme, kära klasskamrater och lärare? ;-)

HEJ klassen!

Jag saknar er massor!

Ännu har den väntade bebisen inte kommit, men jag hoppas den kommer snart så jag inte åkte hem en vecka för tidigt i onödan! Fast det är ju så klart enormt skönt att vara hemma på ön igen! Bli ompysslad av mamma och pappa och av kompisar.

Vad gör ni för kul? jag vill att i håller mig updaterad! :)

Kramar Gotland

Nu kommer mina bilder från fredagens utflykt till Movikens masugn. Det var en fantastisk dag på alla sätt, men det jag tycker var det absolut roligaste på hela utflyktsdagen var när våran lärare Erik Juza (på bild ovan) lät mej låna hans 135mm-objektiv och testa det på min Nikon D60. På min kamera fick objektivet en brännvidd på 200mm, så jag kom ruskigt nära allting jag fotograferade utan att behöva trycka upp kameran i bihålorna på folk.

Men det mest fantastiska med den där lilla glasbiten var inte brännvidden, utan ljusstyrkan - 2.0! Det var oändligt mysigt att jobba med det korta skärpedjup som objektivet gav, tillsammans med den där härligt sega känslan när man ställer in fokus, till skillnad från kitobjektiven som jag fick med min kamera. Ruggigt plastiga saker i jämförelse.

Det där var dom bästa bilderna jag fick med det lånade objektivet. Mycket porträtt på grund av att jag fick låna det under tiden alla var samlade och åt lunch. Innan hade jag dock varit ute i skogen och fotat lite med mina egna objektiv. Då experimenterade jag med skärpedjupet på mitt 18-55mm som följde med kameran. Jag är mycket av en vidvinkelmänniska och vill gärna fota händelser där mycket måste vara med eller experimentera med att böja perspektivet ur extrema vinklar, men kände för att där ute i skogens tysta lugn, prova på lite makrofoto med objektivet inställt på 55mm.

Först blev det lite lek med linjer på dessa tre “träd” på olika djup. Jag testade att lägga fokus på den bruna elledningsstolpen i mitten och björkarna i bakgrunden, men det var den här bilden som blev finast.

Sen traskade jag bara nån meter till och fick syn på ett liten tunn och död pinne som hängde i en spindeltråd, så jag provade makromöjligheterna på den. Ställde in fokus så nära det gick och sen var det bara att stå med rygg som en räka och komponera bilden samtidigt som jag gungade smått fram och tillbaks för att vara säker på att jag inte skulle missa med skärpan.

När jag gått en bit till fick jag en intressant fotoidé och blev tvungen att sätta mej och anteckna den i mitt lilla block med inspiration och snilleblixtar. Helt plötsligt när jag sitter och skriver landar det en insekt på blocket. Den var grön och fin och gjorde sej väldigt bra emot den kulspetsblå texten på insidan av blocket och den vinröda pärmen på utsidan. Jag tänkte att “Den här hinner jag aldrig fotografera”, men provade ändå.

Jag plockade upp kameran med högerhanden, hade skärpan kvar på “Så nära det går”, och fotade den när den gick omkring på blocket som jag höll i vänsterhanden. Fem minuter och ungefär 130 bilder senare flög den iväg med en nöjd Robert kvar på den murkna stocken han satt på. Det lustiga var att det såg ut att vara samma insekt som jag försökte fota på en björk en halv minut innan jag började anteckna, men som flög iväg innan jag hann göra en bra bild. Det känns nästan som att det var samma en som fick dålig samvete för att den stack iväg från björken och ville ge mej en chans att få en bra bild av den. Gulligt i sånt fall :)

Ja, det var väl ungefär det jag hade att visa och berätta från dagen. I det stora hela kan jag säga att jag är väldigt nöjd med många av bilderna jag tog den dagen. Optiklånet öppnade nya kreativa dörrar för mej och jag kan knappt vänta tills jag kan få tag på liknande själv. Kameror med olika funktioner i all ära, men det är tamejtusan fantastiskt med högkvalitativa objektiv. Hoppas du som läsare har fått ut något av mitt inlägg idag, för det var faktiskt väldigt kul att skriva :)

Ha det bra och tänk inte bara era idéer - testa dom!

/Robert

Vilken underbar dag! För bloggbesökare som inte tillhör klassen kan jag berätta att vi idag åkt på fotoutflykt till Moviken (där det bland annat finns en gammal masugn och en jättefin hamn i Norra Dellen), med ett stopp uppe på Avholmsberget på hemvägen. När jag tänker efter så känns det ganska bisarrt - att få vara ute i naturen och fotografera, på skoltid. Helt otroligt, egentligen. :-)

Det var lite blåsigt idag, vilket inspirerade mig att försöka avbilda rörelse, istället för att frysa motiv med snabb slutartid. I den övre bilden, på allas vår Sandra, var min kamera inställd på ISO 100, bländare 11 och slutartid 1/30 sekund. Strandgräset är också avbildat med ISO 100, men bländare 8 och slutartid 1/13 istället. I bilden på Sandra har jag försökt följa hennes rörelser, medan i gräsbilden har jag hållit kameran alldeles stilla och låtit vinden “susa i säven”. Problemet jag stötte på när jag började arbeta med (för mig) långa slutartider var att bilderna lätt blev för ljusa för min smak då jag även ville ha en relativt stor bländare/litet skärpedjup. Erik tipsade mig om att man kunde skaffa gråfilter att montera på objektivet, som ska ge samma effekt som en mindre bländare utan att skärpedjupet blir för stort. Det ska jag definitivt undersöka!

Här kommer två till favoritbilder från dagen:

Jag åkte med i Roberts bil, och han bjöd verkligen på tokigt bra musik! På vägen dit skrattade vi gott åt eurodiscolåtar, medan vi senare blev alldeles hänförda av snillena i Detektivbyrån. Tack till Erik och hela klassen som gjorde detta till en sådan toppendag! Nu ska jag packa väskorna och åka in till Hudiksvall, för ikväll kommer min storasyster hem med sin alldeles färska lilla dotter - som i slutänden fick namnet Stella. Bra val, eller hur Stella? ;-) Imorgon bitti ska jag upp i ottan för att åka till Valbo och tävla i lydnad med min hund Sirius. Ni håller väl tummarna? :-)

Trevlig helg, allesammans!

/Anna

Hej klassen, här sitter vi och saknar er, jag och Gredi. Ni är fina, yooooww och Spis på er.

//Stella och Gredi…..

Jag och en kompis var ute igår kväll och testade olika former av “studiobelysning” i stadsmiljö. På bilden ovan är det en lykta inuti en grårollad gångtunnel som är den enda ljuskällan. ISO var 3200, brännvidd 20mm, bländare 3,8 och slutartiden 1/60 sek. Enda efterbehandlingen i dator är beskärning, ram och en touch på nivåer för att få det svarta…supersvart.

Här nedan är det en busskur som fått agera studioplats med tillhörande lysrörsbelysning. På denna är det ISO 1600, bländare 3,5, en slutartid på 1/125 sek och brännvidden var 18mm. Vitbalansen stog på “Tungsten” för att få den kalla känslan i bilden.

Det var riktigt roligt att cykla omkring med min kompis och göra dom här bilderna. Det känns sporrande att en idé jag hade lite löst i huvudet gick att genomföra på en kväll, utan särskilda förberedelser. Det var bara att cykla omkring och titta efter lämpliga lampor och försöka göra det bästa av situationen på plats. Det blev för kallt ganska snabbt - vi var nog inte ute i mer än en timme - så vi drog hem och drack varm O’boy och tittade på bilderna.

När vi tittat på bilderna och jag märkte att några stycken blev rätt bra, kände jag mej nöjd med resultaten fick ännu mer experimentlusta! Jag har lärt mej att den gamla klyschan “Man får inte roligare än man gör för sej.” i mångt och mycket är sant. Sitter man hemma och drömmer om att någonting speciellt skulle vara kul att göra - gör det. Prata inte bara om det, ut och kör på! Blir det skit så blir det, men då har du förmodligen lärt dej någonting av det som du kan ha nytta av någon annan gång. Det är så skönt att våra lärare uppmuntrar oss till att prova saker vi kommer på och jag hoppas att jag också kan inspirera någon av mina klasskompisar. Tveka inte - testa.

Inga ord behövs väl? ;-)

Hallå på alla er som kan hitta hit till vår krispigt nya klassblogg. Jag lovade snällt våran fina klass- och webmoster Anna att jag skulle ladda upp några bilder ikväll, som för att hjälpa till att dra igång bloggen och sporra dom andra att lägga upp sina saker.

Så vad kan vara mer lämpligt att inleda med än dom första bilderna jag gjorde på kursen? Eller…dom första analoga bilderna. Struntsamma, dom är någon form av förstingar iallafall. Motivet är ett dött träd på Hornslandet strax utanför Hudiksvall. På den första bilden ser man trädets “rygg” och på den andra bilden är det “magen” som figurerar. Båda två fotades med en Olympus OM-2 med ett objektiv på 28mm. Filmen i kameran var 400 ISO.

Notering: Dom i nederkant mörka ramarna beror på slarvigt reprofoto här hemma på skrivbordet kombinerat med allmän lättja. Själva bilderna är dock balanserade så att dom ska matcha originalen så gott det går.