Idag följde Lisa med mig hem efter skolan. Jag skjutsade henne i cykel.. backen. (Samtidigt som jag matade henne med bär). När vi kom hem, klippte Lisa min lugg och vi (eftersom vi är strigt emot PhotoShop) labbade i mitt mörkrum (badrum) för att framställa denna högs avancerade och verkligen icke manipulerade bild. Vi laddar främst upp denna för att vi är nyfikna på vad ni i klassen som också håller på med analogt fotograferande anser om denna fantastiska actionbild. Det enda vi egentligen har gjort och uppriktigt kan erkänna är att vi efterbelyst mitt ansikte något och piattat Lisas en aning för att få fram kontrasterna.

Frank sitter på bridgebordet och filosoferar.

(Mitt fjärde inlägg i rad nu… Men tänker inte be om ursäkt för det, ni får blogga oftare istället, kära klass! ;)

Ikväll var det återigen dags för möte med Hudiksvalls Fotoklubb. Jag och Frank var särskilt inbjudna att prata om vår Englandsresa, vilket givetvis var jätteroligt! Vi visade drygt femtio bilder från resan, mycket hundar och landskap blev det men även diverse engelska underligheter som ligger mig varmt om hjärtat. :)

Temat för månadstävlingen var Rörelseoskärpa och det var spännande bilder i alla fyra kategorierna (färg, svartvitt, dia och digitalt). Lite diskussion uppstod om kamerarörelser/skakningsoskärpa räknas som rörelseoskärpa - själv vet jag inte vad definitionen är? Jag får fråga Erik och Terje till veckan! Vi pratade även om Fotosidan.se’s tidning, där man använder bilder gjorda av sidans medlemmar utan att de får ersättning för publicerade bilder (förutom omslagsbilden). Vissa menar att detta inte är rätt, att de säljer en tidning och tjänar pengar utan att kompensera fotograferna, andra tycker att det är bra att mindre kända fotografer får bli publicerade. Vad tycker ni?

Mumsigt fika var det som vanligt, och jag satt vid samma bord som en tjej från Bromangymnasiet som var där för första gången. Jätteroligt att fler unga människor dyker upp! Nästa möte blir den andra april om jag inte missminner mig (kommer att påminna om det senare) och då är det fritt tema i månadstävlingen. Om någon är sugen på att delta och vill veta mer om hur det går till (bilder till digitala klassen t.ex. måste lämnas in i förväg) så kan ni kika på fotoklubbens hemsida.

Frank har nu gått och lagt sig, och jag ska göra detsamma efter att jag tagit ut hundarna en sista sväng. Godnatt på er, klassen!

Ännu ett tekniktest som resulterade i en lite spännande bild. Gredi och Stella har ju visat många dubbelexponerade bilder under den här veckan, och eftersom jag inte kan göra det i min kamera har jag klurat på olika sätt att göra det. Krossade speglar känns dyrt, svårt och onödigt för att bara få till linjer som bryts på annorlunda sätt och om jag bara lägger ihop två bilder med olika opacitet i Photoshop kommer bergis Terje med sitt norska pekfinger och säger att det inte är en fotografisk effekt, utan en grafisk. Så jag tänkte försöka gå lite längre än att bara lägga två bilder på varandra.

Jag har ända sen jag var barn varit fascinerad av så kallade 3d-bilder där det oftast är en röd och blå bild som ser ut att ligga lite förskjutna från varandra och ger känslan att bilden står ut från pappereret när man kollar på den, och det var från den typen av bilder jag tog inspiration när jag gjorde den här bilden. Rätt kul att pyssla med faktiskt.

Kom ihåg nu när jag halkade runt på hårddisken att jag inte lagt upp bilderna som jag gjorde med Lisas Pentax 6×7. Jag hade ju mer eller mindre lovat hennes pappa att jag skulle lägga upp dom i…höstas om jag inte minns fel. Sorry farsan, men här kommer dom iallafall.

Här kommer det bilder från ett litet tekniktest jag gjorde med min lånade Hasselblad 1000F i början av januari i år. Jag ville testa mellanringarna som jag fick med när jag lånade kameran och se hur pass nära det egentligen gick att komma och hur kort skärpedjupet skulle bli. Jag skruvade på både en och två mellanringar plus normalobjektivet på 80mm och började plåta lite leksaker som jag har ståendes i några av mina hyllor på rummet. Jag använde min lysrörsbestyckade skrivbordslampa som enda belysning och fotade på med bländaröppning 2,8 och fokusen inställd så när det bara gick.

Jag blev väldigt imponerad av hur nära man kunde gå med mellanringarna monterade. Från 0,5 meter med enbart normalobjektivet på till runt 0,3 meter med båda två på samtidigt. Det låter kanske inte som så stor skillnad, men när man håller kameran i handen och ser skillnaden direkt i sökaren så märker man det definitivt. Och om allt går som det ska tänker jag göra ett liknande test på ansikten nästa vecka och jämföra dels hur mycket av ansiktet som försvinner när man kommer närmare med kameran och dels hur pass mycket suddigare nästippen/öronen blir. Men det hänger på att den gamla kameran och dom nya studiogrejerna vill samarbeta.

Men det var inte bara kameran som fick vara ingrediens i tekniktestet, utan även Photoshop. Jag har nämligen under en tid funderat på hur pass bra man kan sepiatona bilder i just Photoshop och bestämde mej för att prova det på dessa bilder. Personligen tycker jag det blev rätt bra, men att jag kanske fegade lite och gjorde dom för bleka. Men det kan också bero på att dom här presenteras mot en vit bakgrund, för när jag tittar på dom mot svart bakgrund upplever iallafall jag dom som mustigare i tonen. Här är jag väldigt nyfiken vad du som läser tycker - ser bilderna för bleka ut, lagom, eller kanske till och med för bruna?

Kaffesugen?

Bonuseleven Jacob.
(Vi skulle ju arbeta med speglingar!)

Mikaela arbetar med produktfoto med storformatskameran.

Min produktbild för Windsor & Newton Ink - målgruppen var Erica. ;)

Jag är kluven. Förut har jag tyckt att fotografi helst ska vara direkt från linsen och inte något mer behandlad, men nu efter vi har haft en del redovisningar på skolan om diverse fotografer genom historien så har jag börjat knådas om i vad jag tycker. Jag jobbade om bland annat en fotograf som heter JH Engström och jag gillar hans bleka, missfärgade bilder väldigt mycket. Samma sak med bilder som Anna Clarén har gjort. Hon var och föreläste hos oss tidigare i höst och har även gjort en väldigt fin bok där alla bilderna har en viss cyanton…bilderna får på något sätt en slags mystik som jag gillar.

Så, som sagt, jag är kluven till vad jag tycker angående att pilla till bilder i efterhand. Just nu håller jag på att prova på lite själv för att se var jag landar i mitt tyckande. Kanske kommer jag bli jag äcklad av mina egna bilder, eller så börjar jag tycka att det är mer och mer ok…vi får se.  Säg hemskt gärna någonting i kommentarerna vad du tycker om den typen av bilder.

En bild som är tagen med ett av mina två nya objektiv som jag köpte innan jul. Ett 50mm f/1,8 och ett 28mm f/2,8 som båda är mycket trevliga att använda. 28-millimetaren är obeskrivbart mysig att fokusera med om man jämför med kitobjektivens plastiga sliddersladder. Mera bilder från jullovet tagna med dom objektiven kommer förmodligen om ett tag, när jag får tid att gå igenom dom ordentligt. Hej då så länge!

Bilderna var helt underbara! Jag blir så glad varje gång jag tänker på att jag fackiskt var på utställningen! Jag trodde inte att jag skulle få se utställningen, jag var helt säker på att något skulle gå fel och att jag inte skulle hinna innan jag skulle hämta Stella och Ole. Men allt gick enligt planerna och jag fick se hans underbara bilder!
Dock en sak som inte var bra, själva hängningen av bilderna. Först förstod man inte att det var en utställning om man inte visste det, det fanns ingen skyllt eller liknande, och man kunde inte se bilderna ordentligt, några satt så högt upp på väggen så man inte kunde se speciellt bra. Men jag var ändå helt såld!

Synd att ni inte fick se utställningen ni också!

Hej!

Skönt att lovet snart är slut och att verkligheten börjar igen.

Det har varit ett underbart lov, men jag längtar ändå tillbaka till Forsa, klassen och alla andra underbara människor.

Gotland överger Gotland i morgon och tar sig till storstan där jag skall gå på en utställning med…. JAMES NACHTWEY!!! Jag såg på nätet för några dagar sedan att han ännu hade sin utställning kvar i Stockholm, den är kvar fram till den 15 januari. jag trodde att den slöt i september oktober, men det var då den började…! Så jag blev helt överlycklig när jag såg att den var kvar och att det passade så bra att jag kan gå och kolla på den medan jag väntar på att Stella skall komma! Tänk att få se hans utställning, jag är så förväntansfull. Han är ju enligt min mening världens bästa fotograf!
Synd för er att ni inte får se den!

Kram på er, vi ses snart/ Gotland